come on

va är det med sjungandes folk på spårvagnen? det är ändå inte så ofta man hör. och nu gjorde jag det två gånger. alldeles bakom mig. så irriterande. för det var ingen skönsång direkt. och så lilla gubben som började prata om svenska mässan med mig. fast det gjorde ju inte så mycket.

a vill ha med mig på middag. för jag är rolig. det är alltid trevligt att höra. oh ja.

jag funderar. jag tänker. jag känner. försöker.
kommer fram till något? jag?
nej tyvärr. dumt är det.

men jag tror att om man verkligen vill så. och jag vill ju! så då..

snart är det valborg. och om en vecka blir jag gammal.

för precis ett år sedan åkte vi till den fina ön utanför Italien. det va grejer det!
gamla gulliga klassen.

licorice raspberry

goda är dom. nu har jag nästan käkat upp hela paketet.

idag har jag legat i massor av sängar. höll på att somna. nästan som hästensreklamen. bara att det inte var där. skönt va det iaf. nu kanske jag kommer att kunna sova utan att nästan trilla över kanten. yeey.
sen fick jag åka hem och lägga mig igen. det va allt jag klarade av idag. nu känns det som att jag har fått en stekpanna i huvudet igen. börjar se ett mönster. eller ja, det har jag nog sett i flera år.
pollen = stekpanna i huvudet.

jag känner något. det gör jag. frågan är bara vad? hur mycket?

jag har bestämt mig för att det ska hjälpa mig att skriva här. så därför gör jag det.

days

en dag till. och jag vet fortfarande inte. jävlar. och efter igårkväll, kanske att det skulle hjälpa mig. men jag förstår inte. jag blir så ledsen, känner mig bara helt värdelös. jag vill ju. tror jag.

jag vill inte att min vän ska vara sur på mig. jag hoppas inte det. men det passar på lördagen. det är så.

jag vill drömma något som är lätt att tyda, något som jag kan tyda rätt. annars blir det dumt. kanske han hade vettiga visdomsord. men nu kan jag inte komma ihåg ett enda.
och jag kommer inte ihåg vad som stod på drömfångaren. joo några ord, men jag får inte ihop det. och ska man verkligen ändra på hur man känner efter en dröm? dum fråga eftersom jag inte ens vet hur jag känner.

trött blir jag. ska det vara så här?

jag tänker mig livet som en bok. och jag måste läsa hela sidan för att kunna vända blad. frågan är hur jag ska kunna läsa sidan eftersom den lika gärna skulle kunna vara skriven på grekiska. och jag kan inte grekiska. behöver hitta någon som kan det.

ännu lite mer pepptalk. efter en eller många dippar måste det ju till slut komma en topp. det måste det ju bara. annars är det ju helt värdelöst.

det är inte nyttigt att sitta hemma en hel helg. då blir det såhär. och vad gott kan det föra med sig?
ingenting.

har sett 11 avsnitt nu. snart en hel säsong. på tv blir det alltid bra till slut. på något sätt.
jag vill bara att det ska bli bra. lite bra. det kan jag väl få.

best friends

jag skulle behöva veta. jag skulle verkligen behöva veta. hur stina tänker. hur stina känner. vad stina vill.

men det vet jag inte. och det är då sannerligen inte lätt. jag hoppas på att få reda på det snarast!

och jag behöver också få reda på om julle ska ha libaneskväll eller inte.

jag vill inte ha ont i halsen! det är då rakt inte speciellt kul. jag har bunkrat upp med halstabletter. men det är inte roligt. jag vill.. ja vad vill du?

omvärdering

här var det tomt. varför skriver den där stina aldrig något. trist.

jag älskar min jacka. och jag saknar dig.

come out of the shade

varför ska nånting alltid komma och förstöra när jag väl är glad. det är typiskt. så förutom att jag just nu är rädd som in i helvete så är jag ganska glad. eller rättare sagt, jag skulle vara det.

we were best friends, more than best friend. sha la la la. ikväll ska jag lyssna på dessa gossar. jag hoppas att det är bra! jag har inte varit på pustervik sedan nån jävel snodde min mobil. gaah kan inte ens tänka på det utan att bli arg som ett stort bi.


kan det inte bara försvinna? snälla. snälla.



du räddade min bussresa hem. och det gillar jag

NU ÄR DET VÅR!!! satt på bryggan utanför jobbet på den otroligt sköna bänken och solade. grymt!